Född
1822-11-15
i Gruddbo, Sollerön (W).
Död 1911-04-26 i Gruddbo, Sollerön (W).
Död 1911-04-26 i Gruddbo, Sollerön (W).
|
Rulljugås Mats Jönsson.
Född 1822-11-15 i Gruddbo, Sollerön (W). Död 1911-04-26 i Gruddbo, Sollerön (W). |
F
Rulljugås Jöns Jönsson.
Född 1779-11-01 i Gruddbo, Sollerön (W). Död 1825-11-10 i Gruddbo, Sollerön (W). |
FF
Rulljugås Jöns Jönsson.
Född 1750-04-19 i Gruddbo, Sollerön (W). Död 1830-10-01 i Gruddbo, Sollerön (W). |
|
|
FM
Mårts Kerstin Jönsdotter.
Född 1753-05-15 i Gruddbo, Sollerön (W). Död 1800-08-21 i Gruddbo, Sollerön (W). |
FMF
Sutter Jöns Jonsson.
Född 1712-08-27 i Rothagen, Sollerön (W). Död 1765 i Gruddbo, Sollerön (W). |
||
|
FMM
Tolla Margit Andersdotter.
Född 1711-02-13 i Bodarna, Sollerön (W). Död 1780-01-19 i Gruddbo, Sollerön (W). |
|||
|
M
Rulljugås Kerstin Andersdotter.
Född 1779-08-02 i Gruddbo, Sollerön (W). Död 1851-04-07 i Gruddbo, Sollerön (W). |
|||
Levnadsbeskrivning
Född
1822-11-15
i Gruddbo, Sollerön (W).
Död 1911-04-26 i Gruddbo, Sollerön (W).
Karl Lärka skildrar sin morfar...om hur denne fått sitt vedernamn eller....smeknamn. Det hörde till vanligheterna att var och en tillfördes mer än ett namn i den gamla samhällsordningen i Övre Dalarna.Olans Mas, som Karls morfar kallades i vanligt och vördsamt tal, stod för namnet Rulljugås Mats Jönsson i kyrkboken. Rulljugås var gårdsnamnet (namnet på den gård där han själv var född och hade arvsrätt), men Olans eller Olhans var "särknamnet". I de fall där mannen flyttade till hustruns gård, antog han det så kallade "särknamnet", d v s hustruns gårdsnamn. (Sedan berättas om hur han fick smeknamnet Mjoksull-Mas efter ett märkligt frieri). Sid 80-83 i: Lärka, Karl: Karl Lärka berättar / [sammanställd av] Greta Jakobsson. - Stockholm : LT, 1982. - 201 s. : ill.Kvinnan hade i detta övre Dalarna samhällssystem en unik och stark ställning. Ett av skälen är förut omnämnt, nämligen hennes arvs- och rösträtt. Ett annat viktigt skäl gällde försörjningen, boskapsskötseln. Kvinnan hade där huvudansvadret och på så sätt ansvaret för livsuppehället. Ett påtagligt bevis för hennes självständighet var namnskicket, hon bytte aldrig namn vid giftermål, utan bar livet ut sitt gårds- och släktnamn. Detta att kvinnan förde sitt fars- och ättenamn vidare, var en ren vikingsed. Stugornas målade skåp, sängar, kistor och klockor med årtal och två initialer, mannens och hustruns, talar för hur viktigt man ansåg detta namnskick vara. Sid. 107-108 i: Lärka, Karl: Karl Lärka berättar
Död 1911-04-26 i Gruddbo, Sollerön (W).
Karl Lärka skildrar sin morfar...om hur denne fått sitt vedernamn eller....smeknamn. Det hörde till vanligheterna att var och en tillfördes mer än ett namn i den gamla samhällsordningen i Övre Dalarna.Olans Mas, som Karls morfar kallades i vanligt och vördsamt tal, stod för namnet Rulljugås Mats Jönsson i kyrkboken. Rulljugås var gårdsnamnet (namnet på den gård där han själv var född och hade arvsrätt), men Olans eller Olhans var "särknamnet". I de fall där mannen flyttade till hustruns gård, antog han det så kallade "särknamnet", d v s hustruns gårdsnamn. (Sedan berättas om hur han fick smeknamnet Mjoksull-Mas efter ett märkligt frieri). Sid 80-83 i: Lärka, Karl: Karl Lärka berättar / [sammanställd av] Greta Jakobsson. - Stockholm : LT, 1982. - 201 s. : ill.Kvinnan hade i detta övre Dalarna samhällssystem en unik och stark ställning. Ett av skälen är förut omnämnt, nämligen hennes arvs- och rösträtt. Ett annat viktigt skäl gällde försörjningen, boskapsskötseln. Kvinnan hade där huvudansvadret och på så sätt ansvaret för livsuppehället. Ett påtagligt bevis för hennes självständighet var namnskicket, hon bytte aldrig namn vid giftermål, utan bar livet ut sitt gårds- och släktnamn. Detta att kvinnan förde sitt fars- och ättenamn vidare, var en ren vikingsed. Stugornas målade skåp, sängar, kistor och klockor med årtal och två initialer, mannens och hustruns, talar för hur viktigt man ansåg detta namnskick vara. Sid. 107-108 i: Lärka, Karl: Karl Lärka berättar
Relationer och barn
|
Gift.
Kerstin Andersdotter.
|
