Ljuder Anders Eriksson.
Född 1833-02-16 i Oxberg, Mora (W) 1 . Död 1923-10-23 i Gopshus, Mora (W) 2 . |
F
Ljuder Erik Matsson.
Född 1795-05-21 i Oxberg, Mora (W) 3 . Död 1834-08.. i Oxberg, Mora (W) 1 . |
FF
Ljuder Mats Eriksson.
Född 1763-02-05 i Oxberg, Mora (W) 4 . Död 1806-06-20 i Oxberg, Mora (W) 5 . |
FFF
Ljuder Erik Eriksson.
Född 1735-01-01 i Oxberg, Mora (W) 6 . Död 1801-02-04 i Oxberg, Mora (W) 7 . |
FFM
Gutans Anna Eriksdotter.
Född 1735-07-17 i Oxberg, Mora (W) 8 . Död 1799-02-02 i Oxberg, Mora (W) 7 . |
|||
FM
Stockholms Kerstin Matsdotter.
Född 1774-08-04 i Oxberg, Mora (W) 9 . Död 1809-08-05 i Oxberg, Mora (W) 10 . |
FMF
Stockholms Mats Matsson.
Född 1741-06-29 i Oxberg, Mora (W) 11 . Död 1810-06-15 i Oxberg, Mora (W) 10 . |
||
FMM
Kråk Anna Olofsdotter.
Född 1742-09-14 i Långlet, Mora (W) 12 . Död 1810-03-23 i Oxberg, Mora (W) 10 . |
|||
M
Fins Karin Andersdotter.
Född 1795-02-28 i Gopshus, Mora (W) 13 . Död 1874-11-28 i Gopshus, Mora (W) 14 . |
MF
Fins/Jämt Anders Larsson.
Född 1755-09-30 i Gopshus, Mora (W) 15 . Död 1824-12-18 i Gopshus, Mora (W) 16 . |
MFF
Fins Lars Andersson.
Född 1731 i Gopshus, Mora (W) 17 . Död 1776-12-29 i Gopshus, Mora (W) 18 . |
|
MFM
Ljuder Britta Eriksdotter.
Född 1730-04-30 i Oxberg, Mora (W) 19 . Död 1796-12-27 i Gopshus, Mora (W) 20 . |
|||
MM
Frost Karin Matsdotter.
Född 1768-09-18 i Gopshus, Mora (W) 21 . Död 1846-08-16 i Gopshus, Mora (W) 22 . |
MMF
Frost Mats Larsson.
Född 1737 i Östnor, Mora (W) 23 . Död 1784-05-25 i Gopshus, Mora (W) 24 . |
||
MMM
Pilt Marit Andersdotter.
Född 1749 i Gopshus, Mora (W) 25 . Död 1809-08-29 i Gopshus, Mora (W) 26 . |
Ljuder Anders Ersson var född 1833 i Oxberg. Som de flesta av våra storspelmän hade han fått sina musikaliska anlag i arv. Han tillhörde en gammal spelmanssläkt och kunde både på fädernet och mödernet räkna duktiga fiolspelare. Fadern var spelman och särskilt berömd var farfadern, som bland annat uppges ha komponerat Oxbergsmarschen. Morbrodern Finn Lars Andersson, född på 1700-talet och kallad Dal-Lasse, var också känd som en skicklig fiolspelare.Ljuder Anders började spela fiol vid elva års ålder och sina första lärospån inhämtade han från sin halvbror Erik. Då han "kommit sig för en smula", lärde han i sin tur en kamrat, Knagg Anders Ersson, att hantera fiolen, och ofta spelade de sedan tillsammans vid bröllop och andra tillställningar i Gopshus och Oxberg samt angränsande trakter. Även på sina gemensamma vävskedsresor neråt landet, ibland ända nere i Västergötland, spelade de.Tillsammans njöto de båda vännerna en traktering, som åtskilliga gånger blev alldeles för riklig. Brännvinet var en särskild förbannelse. För att undgå dessa frestelser slutade Ljuder Anders att spela, då han var sjutton år gammal, och inte förrän efter femtiofem år återupptog han spelandet.Ljuder Anders stod emellanåt modell för Anders Zorn, när denne befann sig i Gopsmor för utövandet av sin konst. På spelmansstämman i Gesunda 1906 där Ljuder Anders deltog, han var då 75 år, blev han i sin gamla Moradräkt en av de märkligaste deltagarna. Fiolen hade vilat i över femtio år och fingrarna hade kanske stelnat av år och mödor, men han hade en originell repertoar från älvdalshållet och gränstrakten mellan Mora och Älvdalen.Med 75 år på nacken kom den gamle spelmannen igen två år senare vid musiktävlingen i Mora. Där spelade han tillsammans med sin son, tre sonsöner och en sondotter. Det märkliga familjespelmanslaget erhöll stämmans hederspris för sitt goda samspel.Före sin bortgång fick Ljuder Anders en förtjänt plats i det dalamusikens stora inventarium, som utgetts i samlingsverket "Svenska låtar". Den framstående kännaren av svensk folkmusik, Nils Andersson, gjorde sin första uppteckning efter honom i januari 1906. Åttioåtta år gammal lämnade Ljuder Anders sedan sin sista låt till Nils Anderssons arvtagare, Olof Andersson i Åhus. Den gången meddelade han också en text till Oxbergsmarschen, "När jag går åt krogen", som han angav som den ursprungliga. Vid jämförelse befinnes emellertid denna text förete överraskande likheter med Fredmans sång n:o 15.Om Ljuder Anders musik säges i det nyss berörda standardverket att en del av hans polskor bestå av fyrtaktiga satser, ena satsen ibland utökad till sex takter. Till dessa korta melodier finnes ofta text, och med all säkerhet har flertalet av dessa sångpolskor en mycket hög ålder. Vid utförandet av sina polskor använde Ljuder Anders ett något hastigare tempo än flertalet andra moraspelmän.Ljuder Anders Ersson gick bort 1923, nittio år gammal.
www.ljuden.com (Per Ljuden)
Gift
1855-06-02
i Mora (W)
36
.
Niss Anna Olofsdotter.
|
Framställd 2022-12-12 med hjälp av Disgen version 2021.